Politiska skillnader över Sundet

Av Kajsa Jacobsson

- Jag tycker att det interregionala politiska samarbetet över Öresund är tämligen unikt internationellt sett. Motsvarande regioner, till exempel Wien-Bratislava, har inte ett lika stabilt, långsiktigt och etablerat samarbete som Öresundskomiteen. Oftast sker interregionala relationer mellan statliga organ eller i större konstellationer med mindre inflytande. Det säger Thomas Nilsson som arbetar som kommunikatör med inriktning på demokratifrågor på Koncernstaben i Region Skåne. Han tillägger:

- Till stor del tror jag att det beror på en kombination av traditionellt nordiskt samarbete och det faktum att interreg Öresund har behövt ett transregionalt politiskt organ för att besluta om satsningar.

I Sverige pågår sedan 10 år tillbaka ett regionförsök. I likhet med tre andra län i Sverige är Skåne ett av dessa försökslän som fått ansvaret för utvecklingen i regionen. Detta innebär att man övertagit uppgifter från staten och själv samordnar insatserna för att utveckla näringslivet, kommunikationerna och kulturen. Länsstyrelsens roll i Skåne är därför enbart att bevaka svenska statens intressen i regionen.

Region Skåne har även hand om det som landstingen i Sverige traditionellt sett ansvarar för, dvs sjukvården. Region Skåne är skåningarnas övergripande politiska organisation och styrs av ett Regionfullmäktige, till vilket skåningarna själva väljer sina representanter i allmänna val. Det är således tre olika val som de skånska invånarna ställs inför vart fjärde år; kommun (33 st i Skåne), region och stat.

Strukturreformen

Också i Danmark har det skett stora förändringar under senare år. Den 1 januari 2007 vaknade danskarna upp till en förändrad Danmarkskarta. Av de ursprungliga 270 kommunerna fanns nu 98 – alla med minst 20.000 invånare. Endast 33 kommuner förblev oförändrade. Strukturreformen är den största förändring som skett i det offentliga Danmark och den är resultatet av ett avtal från juni 2004 mellan den nuvarande Regeringen och Dansk Folkeparti.

Målsättningen är att större kommuner ska kunna ta sig an fler uppgifter och ju fler uppgifter, desto större helhet och sammanhang i det utbud som invånaren får tillgång till genom kommunen. Numera är det således färre kommunala enheter som ska involveras i en sak, och därmed mindre byråkrati. Alla kommuner har tilldelats nya uppgifter eftersom de så kallade amterna lades ner till fördel för fem stora regioner. De nya regionerna har nu endast en uppgift, nämligen att driva landets sjukhus. Det innebär således att kommunerna övertagit uppgifter som amterna tidigare ansvarade för, t ex underhåll av vägar, stöd till kulturen, miljö och natur, en rad hälsoområden, så som exempelvis kampanjer för ett sunt leverne, rehabilitering av sjuka, behandling av psykiskt sjuka, specialundervisning med mera.

- En likhet över sundet är tanken om att de relevanta besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Våra kommunala förvaltningar har rätt så överensstämmande befogenheter länderna emellan, såsom självstyre och beskattningsrätt på den primärkommunala nivån, konstaterar Thomas Nilsson. Valberedning – typisk svensk företeelse Spontant talar Thomas Nilsson gärna om de svenska valberedningarna som något som är typiskt svenskt i detta sammanhang.

- Inom politiken, precis som inom föreningslivet, har man alltid en valberedning som gör upp om vilka kandidaterna som ska lyftas fram till olika poster. Detta sker innan man röstar i nämnderna. I Sverige fattas besluten normalt sett i just nämnder. Partierna har då pratat ihop sig och sedan röstar man. När väl en fråga är uppe i Regionfullmäktige så är det i princip redan klart – besluten ändras nästan aldrig. Snabbt val i Danmark

- En annan stor skillnad mellan Sverige och Danmark är att man i Danmark kan arrangera ett val inom 21 dagar. Så skedde till exempel i senaste valet i Danmark, hösten 2007. I Sverige blir man helt förbluffad – hos oss är det en årslång process. Bland annat tar arbetet med att ta fram olika kandidater till olika poster lång tid. Man vill vara överens innan valet.

På frågan om detta är bra eller dåligt så drar Thomas Nilsson lite på svaret.

- Det ger starkare partier i Sverige. Vi har inte lika många avhoppare som i Danmark, där också politiker oftare hoppar mellan olika partier.

När det gäller allmänhetens möjlighet att påverka är också skillnaderna stora. I Sverige måste man vara aktiv inom ett parti om en fråga ska lyftas fram, medan man i Danmark ofta ser aktivister, dvs medborgare som engagerar sig i en sakfråga och driver den. Ordet aktivist ska dock inte förväxlas med det svenska ordet aktivist som närmast kan beskrivas som en yrkesrevolutionär.

Thomas Nilsson har själv en hypotes kring skillnaderna när det gäller allmänheten och politik i Sverige och Danmark:

- Danskar engagerar sig mer än svenskar – och på kort tid. Svenskar aktiverar sig genom att rösta. Han menar att bakgrunden till skillnaderna i systemen står att finna i vår kultur; vår mentalitet och vår historik.

- Mycket går via den parlamentariska processen i Sverige. Så har vi också fler politiker, t ex har Regionfullmäktige i Region Skåne 149 ledamöter. Dess motsvarighet på danska sidan, Regionrådet i Region Hovedstaden, har 41 ledamöter. Sverige har dessutom många fler heltidsanställda politiker, betalda av stat och kommun. Region Skåne har exempelvis 13 heltidsanställda politiker, medan Region Hovedstaden bara har en, och det är ordföranden. - I Sverige får partierna partistöd från stat, region, landsting/kommun explicit för att anställa egna politiker, berättar Thomas Nilsson.